Toppfält: innehåll

Åtgärder

Åtgärder för att förebygga och minska BPSD

För att kunna ge en god personcentrerad vård är det viktigt att den som vårdar har kunskap och kännedom om personerna som vårdas. Här är exempelvis en levnadsberättelse ett bra hjälpmedel. Den tänkta åtgärden för att minska BPSD bör utgå från personens intresse, bakgrund, önskemål och kvarvarande förmågor.
Det är viktigt att verkligen individanpassa åtgärden till den enskilde personens specifika behov och nuvarande situation och att inte begränsa sig i sina tankar.

Målet med åtgärderna måste vara att minska BPSD för att därigenom förbättra livskvaliteten för personen med demenssjukdom/kognitiv sjukdom. Genom att öka livskvaliteten för personen vi vårdar, så finns det även goda möjligheter att eventuella anhöriga och närståendes livskvalitet också ökar.

Teamarbete, där olika professioner utifrån sina specifika kunskaper deltar, är nyckeln till väl genomtänkta bemötande- och kommunikationsplaner samt individanpassade åtgärder.

 

Bemötande- och kommunikationsplan

Alla personer som registreras i BPSD-registret ska få en individuell bemötande- och kommunikationsplan. Detta är obligatoriskt i registret. Bemötande- och kommunikationsplanen ska formuleras av teamet, av personal med god kännedom om vem personen de vårdar är och över dennes levnadsberättelse. Ibland räcker det med en väl genomtänkt bemötande- och kommunikationsplan för att förebygga och minska de BPSD som eventuellt har uppkommit. Planen ska beskriva hur möten över dygnet, mellan personen som vårdas och personalen, ska vara för att förebygga och/eller minska de BPSD som eventuellt har uppkommit.

 

Syftet med åtgärden/åtgärderna

När en åtgärd ska sättas in, måste man först ha syftet klart för sig; varför sätter vi in åtgärden? I BPSD-registret kopplar man alla åtgärder till ett syfte som visar på varför man ska utföra åtgärden.
I registret finns åtta olika kategorier av syften att välja på och nedan finns en beskrivning av dem.

  • Basala behov:
    Exempelvis mat, dryck, sömn, urin och tarm, lägesändringar och sexualitet.
    Näringsdryck, mellanmål och en anpassad måltidsmiljö. Individuellt planerade toalettbesök. Kläder som är lätta att för personen att själv ta av och på vid toalettbesök. Kunna meddela sig med andra och ge uttryck för sina känslor och behov. Möjlighet att utöva sin religion och leva i enlighet med sin uppfattning om vad som är rätt och orätt. Möjlighet till förströelse och avkoppling …
  • Fysisk aktivitet:
    Alla typer av rörelser inomhus och utomhus.
    Exempelvis: promenader, träning av/med styrka, balans och kondition, rörelseglädje m.m.
  • Social aktivitet:
    Enskilda aktiviteter eller tillsammans med andra. Detta kan bekräfta den självbild/roll man haft tidigare i livet.
    Exempelvis:Strukturerade insatser med musik, sång och dans, Djur i vården, Kognitiv stimulering; diskussioner om tidigare och aktuella händelser, ordassociering, spel, aktivitetslådor. Träning i grupp eller individuellt.
  • Sinnesstimulering:
    Olika aktiviteter som stimulerar våra sinnen, syn, lukt, hörsel, smak och känsel. För att en aktivitet ska vara sinnesstimulerande krävs det att den inte åtföljs av ett krav i form av en verbal eller ickeverbal fråga som kräver ett svar: Var det gott? Tycker du om det här? Det här var väl härligt!
    Exempelvis: Möjligheter att känna dofter av exempelvis nybakade kakor, blommor, kryddor och liknande, musik, massage/beröring/taktil massage …
  • Miljöanpassning:
    Alla förändringar i miljön som stärker/stödjer personen.
    Exempelvis: Personligt utformad fysisk miljö, Fysisk miljö som är färgsatt för att underlätta orienteringen, Olika färgsättningar för att förstärka eller kamouflera, Kontrastfärger vid dukningen, Se över ljudnivån, förbättra belysningen, halkfria golv.
  • Förbättra kommunikationen:
    Hitta olika strategier för bättre kommunikation.
    Exempelvis: Personalens sätt att kommunicera, både verbalt och icke verbalt, Hjälpmedel för syn och hörsel, Vårdarsång …
  • Bekräftelse/trygghet:
    De specifika åtgärder som får personen att uppleva trygghet och självkänsla.
    Beskriva HUR ett möte ska ske för att skapa trygghet: samtal om/avleda med/sitta sidan om/beröring/få ögonkontakt …
    Exempelvis: Äta i en liten grupp eller enskilt med stöd av personal. Trygg utomhusvistelse, där hänsyn tagits för nedsatt orienteringsförmåga, minnesfunktion, uppmärksamhet och balans. Strukturerade insatser med musik, sång och dans, Reminiscens, Validation.
  • Kognitivt stöd:
    Individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel för att öka eller behålla personens självständighet, aktivitetsförmåga, trygghet och säkerhet.
    Exempelvis: tidhjälpmedel, förstärkande bilder, telefoner …

 

Åtgärder

Åtgärden/åtgärderna ska vara väl genomtänkta för att minska de svåraste symtomen. Sätt inte in för många åtgärder samtidigt då det blir svårare att utvärdera. En väl genomtänkt åtgärd kan minska flera olika symtom och det är bara fantasin som sätter gränser för vad som kan vara bra för den enskilde personen som vårdas.

Så länge en åtgärd utförs för att förebygga eller minska BPSD, ska den fortsätta att finnas inskriven i registret.

Det är viktigt att tydligt beskriva åtgärden.
När, var, hur, med vem och hur länge åtgärden ska utföras samt vad syftet med åtgärden är.

Det är även viktigt att tänka på att den planerade åtgärden/åtgärderna måste syfta till att minska på det/de symtom som framkommit vid NPI-skattningen.

Åtgärderna och aktiviteter som sätts in ska planeras och utföras individanpassat och vara utformade så att de blir ett naturligt inslag i vardagen och bidrar till en meningsfull vardag för personen som vårdas.

 

Läkemedelsbehandling

I Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning 2017, rekommenderas att läkemedelsbehandling av de olika symtom som uppkommer vid demenssjukdom/kognitiv sjukdom inte ska användas före utredning av bakomliggande orsaker och individanpassade stödinsatser prövats och utvärderats. För personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom och som har svår BPSD där individanpassade stödinsatser inte har minskat dessa symtom, kan det vara aktuellt med specifik läkemedelsbehandling.

Det är dock viktigt att behandlingstiden är så kort som möjligt och att behandlingen kontinuerligt följs upp med en förnyad bedömning av nytta och risk.

 

Läkemedelsbehandling / Föreläsning med Sibylle Mayer

Information för läkare