Åtgärder för att förebygga och minska BPSD
Allt vi gör för att förebygga och lindra BPSD kallas i registret för åtgärder.
För att kunna ge en god personcentrerad vård är det viktigt att den som vårdar har kunskap och kännedom om personerna som vårdas. Här är exempelvis en levnadsberättelse ett bra hjälpmedel. Den tänkta åtgärden för att minska BPSD bör utgå från personens intresse, bakgrund, önskemål och kvarvarande förmågor.
Det är viktigt att verkligen individanpassa åtgärden till den enskilde personens specifika behov och nuvarande situation och att inte begränsa sig i sina tankar.
Målet med åtgärderna måste vara att minska BPSD för att därigenom förbättra livskvaliteten för personen med demenssjukdom/kognitiv sjukdom. Genom att öka livskvaliteten för personen vi vårdar, så finns det även goda möjligheter att eventuella anhöriga och närståendes livskvalitet också ökar.
Teamarbete, där olika professioner utifrån sina specifika kunskaper deltar, är nyckeln till väl genomtänkta bemötande- och kommunikationsplaner samt individanpassade åtgärder.
Bemötande- och kommunikationsplan
Kognitiva sjukdomar påverkar i olika grad förmågan att kommunicera, vilket är ett behov och en rättighet för alla människor; att förstå och göra sig förstådd utifrån sina individuella förutsättningar. Alla personer som registreras i BPSD-registret ska få en individuell bemötande- och kommunikationsplan. Denna är obligatorisk. Syftet med bemötande- och kommunikationsplanen i BPSD-registret är att förebygga och att minska BPSD.
Bemötande- och kommunikationsplanen ska formuleras av teamet och av personal med god kännedom om vem personen de vårdar är och över dennes bakgrund och nuvarande behov. Planen ska beskriva hur bemötande och kommunikation ska anpassas vid möten med personen. Ibland räcker det med en väl genomtänkt bemötande- och kommunikationsplan för att förebygga och minska de BPSD som eventuellt har uppkommit.
Syftet med åtgärden/åtgärderna
När en åtgärd ska sättas in, måste man först ha syftet klart för sig; varför sätter vi in åtgärden? I BPSD-registret kopplar man alla åtgärder till ett personcentrerat syfte som visar på vilket behov eller önskemål som ska tillgodoses genom åtgärden.
I registret finns åtta olika kategorier av syften att välja på och nedan finns en beskrivning av dem.
Åtgärden ska vara väl genomtänkt för att minska symtomen. Sätt inte in för många åtgärder samtidigt då det blir svårare att utvärdera. En väl genomtänkt åtgärd kan minska flera olika symtom och det är högst individuellt vad som kan vara bra för den enskilde personen som vårdas. Åtgärder ska planeras och utföras individanpassat och vara utformade så att de blir ett naturligt inslag och bidrar till en meningsfull vardag för personen som vårdas.
Det är viktigt att beskriva åtgärden tydligt så att alla som hjälper, möter och vårdar personen ska kunna genomföra åtgärden. Vissa åtgärder, till exempel promenader, är särskilt viktiga att precisera när, var, hur, med vem och hur länge åtgärden ska utföras medan andra, som bordsplacering vid måltid, inte alltid kan anges ”hur länge”. Det är även viktigt att tänka på att den planerade åtgärden kopplas till att minska de symtom som framkommit vid NPI-skattningen, där man kan prioritera de behov som känns prioriterade att börja med.
Liknande åtgärder kan ha helt olika syften beroende på vilka behov den unika personen har.
- Basala behov:
När syftet är att tillgodose personens grundläggande behov av exempelvis mat, dryck, sömn, urin och tarm, lägesändringar och sexualitet.
Exempel på åtgärder; näringsdryck, mellanmål och en anpassad måltidsmiljö. Individuellt planerade toalettbesök. Kläder som är lätta att för personen att själv ta av och på vid toalettbesök. Kunna meddela sig med andra och ge uttryck för sina känslor och behov. Möjlighet att utöva sin religion och leva i enlighet med sin uppfattning om vad som är rätt och orätt. Möjlighet till förströelse och avkoppling …
- Fysisk aktivitet:
När syftet är att tillgodose personens behov av rörelser.
Exempel på åtgärder: promenader, dans, olika former av cykling, gruppgymnastik (vid behov sittande eller stående med stöd), bolla med ballonger, inomhusbowling, minigolf, styrketräning, m.m
- Social aktivitet:
När syftet är att tillgodose personens behov av aktiviteter tillsammans med andra.
Exempel på åtgärder: strukturerade insatser med musik, sång och dans, djur i vården, kognitiv stimulering som ex. diskussioner om tidigare och aktuella händelser, ordassociering, spel, aktivitetslådor. Träning i grupp eller individuellt. (Många med kognitiv sjukdom har svårt att hantera flera intryck samtidigt och uppskattar en-till-en-tid med personal. Det behöver inte vara en avancerad aktivitet för att vara social! - Sinnesstimulering:
När syftet är att stimulera våra sinnen; syn, lukt, hörsel, smak och känsel. För att en aktivitet ska vara sinnesstimulerande krävs det att den inte åtföljs av ett krav i form av en verbal eller ickeverbal fråga som kräver ett svar: Var det gott? Tycker du om det här? Det här var väl härligt!
Exempel på åtgärder: Möjligheter att känna dofter av nybakade kakor, blommor, kryddor och liknande, musik, massage/beröring/taktil massage m.m.
- Miljöanpassning:
När syftet är att anpassa miljön efter ett personcentrerat och individuellt behov för att stärka och stödja personen.
Exempel på åtgärder: Personligt utformad fysisk miljö som är färgsatt för att underlätta orienteringsförmågan både inomhus och utomhus. Se över ljudnivån, förbättra belysningen, halkfria golv. Möjlighet att äta i en liten grupp eller enskilt med stöd av personal, kontrastfärger vid dukningen m.m. - Förbättra kommunikationen:
När syftet är att stimulera och stödja personens individuella kommunikation.
Exempel på åtgärder: att hitta olika strategier för att förbättra kommunikation och att vara observant på både personens och personalens sätt att kommunicera både verbalt och icke verbalt. Hjälpmedel för syn och hörsel. Vårdarsång m.m. - Bekräftelse/trygghet:
När syftet är att hitta de specifika åtgärder som får personen att uppleva trygghet och självkänsla.
Beskriva HUR ett möte ska ske för att skapa trygghet: samtal om/avleda med/sitta sidan om/beröring/få ögonkontakt …
Exempel på åtgärder: sällskap, fysisk närhet, personligt tilltal och uppmärksamhet. Reminiscens betyder hågkomst och omfattar allt som stimulerar tidigare minnen och färdigheter. Validation är ett annat ord för bekräftelse vilket kan ges på många olika sätt. Att prata om eller titta på bilder från tidigare händelser, gamla tider och traditioner, titta i och prata om egna fotoalbum, föremål som väcker positiva minnen, att få känna sig fin och klä sig fint till speciella tillfällen m.m. - Kognitivt stöd:
När syftet är att stödja personen genom individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel för att öka eller behålla personens självständighet, aktivitetsförmåga, trygghet och säkerhet. Snuddar ofta vid syftet att förbättra kommunikationen och miljöanpassning.
Exempel på åtgärder: enkel whiteboardtavla på rummet, individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel som tidhjälpmedel, elektroniska kalenderklockor, förstärkande bilder, telefoner m.m.
Åtgärder
Åtgärden/åtgärderna ska vara väl genomtänkta för att minska de svåraste symtomen. Sätt inte in för många åtgärder samtidigt då det blir svårare att utvärdera. En väl genomtänkt åtgärd kan minska flera olika symtom och det är bara fantasin som sätter gränser för vad som kan vara bra för den enskilde personen som vårdas.
Så länge en åtgärd utförs för att förebygga eller minska BPSD, ska den fortsätta att finnas inskriven i registret.
Det är viktigt att tydligt beskriva åtgärden.
När, var, hur, med vem och hur länge åtgärden ska utföras samt vad syftet med åtgärden är.
Det är även viktigt att tänka på att den planerade åtgärden/åtgärderna måste syfta till att minska på det/de symtom som framkommit vid NPI-skattningen.
Åtgärderna och aktiviteter som sätts in ska planeras och utföras individanpassat och vara utformade så att de blir ett naturligt inslag i vardagen och bidrar till en meningsfull vardag för personen som vårdas.
Läkemedelsbehandling
I Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning 2017, rekommenderas att läkemedelsbehandling av de olika symtom som uppkommer vid demenssjukdom/kognitiv sjukdom inte ska användas före utredning av bakomliggande orsaker och individanpassade stödinsatser prövats och utvärderats. För personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom och som har svår BPSD där individanpassade stödinsatser inte har minskat dessa symtom, kan det vara aktuellt med specifik läkemedelsbehandling.
Det är dock viktigt att behandlingstiden är så kort som möjligt och att behandlingen kontinuerligt följs upp med en förnyad bedömning av nytta och risk.