Om BPSD-registret

Ett nationellt kvalitetsregister

BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister sedan den 1 november 2010. Registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar och registret följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.

Vad är ett kvalitetsregister?

Ett Nationellt kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Syftet är att möjliggöra systematisk förbättring och utveckling av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Kvalitetsregistren ska även möjliggöra forskning och jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell eller regional nivå.
Avidentifierade uppgifter får, efter sekretessprövning, lämnas ut för något av ovanstående ändamål. Användningen av nationella kvalitetsregister regleras i patientdatalagen (2008:355).
Av patientdatalagen följer att vårdgivaren ansvarar för sin egen behandling av personuppgifter (personuppgiftsansvar) och en centralt personuppgiftsansvarig (CPUA) ansvarar för data i kvalitetsregistret.
Idag finns det ett hundratal kvalitetsregister i Sverige varav fem av dessa även verkar inom den kommunala äldreomsorgen. BPSD-registret är ett av dessa fem kommunala kvalitetsregister.

Läs gärna mer om kvalitetsregister här på länken Nationella kvalitetsregister | SKR

HSL-ansvar krävs i ett kvalitetsregister

De insatser som en person får inom ramen för socialtjänsten får inte följas upp i ett kvalitetsregister. Det är först efter kontakt med vårdgivare med HSL-ansvar inom den egna organisationen som personen kan inkluderas i ett kvalitetsregister.
Vårdgivare kan ansvara för inrapportering till ett kvalitetsregister och syftet med ett kvalitetsregister ska vara att utveckla och säkra vårdens kvalitet. Har man inte någon kontakt med vårdgivare med HSL-ansvar finns det ingen vård att utveckla och kvalitetssäkra.

En person som uppfyller kriterierna för kvalitetsregister, men inte har kontakt med vårdgivare med HSL-ansvar kan inte inkluderas i ett kvalitetsregister.

Uppfyller man kriterierna för kvalitetsregister och har kontakt med vårdgivare med HSL-ansvar är det inga problem att inkluderas i kvalitetsregister. Dock måste personen informeras enligt gällande regler.

Vad är BPSD?

BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demensjukdom) drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en kognitiv sjukdom/demenssjukdom.
Dessa symtom kan exempelvis vara oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framför allt för personen själv, men även för närstående och vårdpersonal.

En utförlig definition av BPSD finner du HÄR

Förekomst av BPSD innebär en minskad livskvalité och för att nå framgång i behandlingen, krävs det förutom ett väl anpassat och individuellt bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar. BPSD-registret kan vara ett stöd i denna process.

BPSD-registrets syfte är att genom multiprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och det lidande som detta innebär och att genom detta öka livskvalitén för personen med kognitiv sjukdom/demenssjukdom.

Att arbeta med BPSD-registret & en bra struktur i omvårdnadsarbetet kan bidra till:

Ökad livskvalité för personen
Implementering av de nationella riktlinjerna
Personcentrerad omvårdnad & ett gemensamt språk för personalen
Teamarbete & tydliga mål
Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar
Att bidra till en verksamhetsutveckling

En tydlig struktur i omvårdnaden bygger på
observation av BPSD, analys av tänkbara orsaker, åtgärder samt utvärdering av insatta åtgärder

Det multiprofessionella teamet runt personen som ska registreras i BPSD-registret börjar med att observera förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD med hjälp av NPI-NH skalan (Neuropsychiatric Inventory Scale – Nursing Home). Efter detta görs en analys av tänkbara orsaker till symtomen enligt en checklista i registret.

En obligatorisk bemötande- och kommunikationsplan utformas och i den ska det tydligt framgå hur mötet och kommunikationen mellan personen som vårdas och personalen ska ske för att förebygga och/eller lindra BPSD.
Vid behov ska även personcentrerade vårdåtgärder tas fram utifrån vad som framkommit vid observationen och analysen. Dessa vårdåtgärder skrivs in i registret, där även syftet med dem samt vilket symtom de sätts in för att minska ska anges.

När registreringen gjorts i samtliga steg kan personalen skriva ut en personrapport och använda denna i det dagliga omvårdnadsarbetet på enheten. Efter att personalen utfört vårdåtgärderna och följt bemötande- och kommunikationsplanen under den tid som bestämts, görs en uppföljning för att utvärdera effekten av åtgärderna. Utvärderingen innebär att processen görs om genom en ny observation av symtomen och följer därefter alla steg som ingår i en registrering; observation, analys av tänkbara orsaker, nya eller fortsättning av pågående åtgärder samt en avstämning av aktuella läkemedelsordinationer.

Indikatorer i BPSD-registret

Indikatorer för diagnos, NPI-NH, tänkbara orsaker, bemötande- och kommunikationsplan och eventuella vårdåtgärder skrivs in i registret. Även aktuella läkemedel och ändring av dessa registreras.

BPSD-registrets kvalitetsindikatorer kan öppet följas på registrets hemsida och de visas på kommun-, läns- och riksnivå.
Kvalitetsindikatorer som följs är följande;

NPI-poäng över tid för personer i registret
Andel personer i registret med Alzheimers sjukdom som har symtomlindrande demensläkemedel
Registreringar där ett multiprofessionellt team har deltagit
Personer som är bedömda smärtfria samt användning av smärtskattningsskala i bedömningen
Syftet med insatta åtgärder vid samtliga registreringar under året
Genomsnittliga dygnsdosen av sex olika läkemedel per person och år

För att följa data och resultat på enhetsnivå krävs behörighet till aktuell enhet. Behöriga användare kan se alla uppgifter som skrivits in i BPSD-registret och följa sina resultat genom att logga in på aktuell enhet.