En kognitiv sjukdom/demenssjukdom förändrar livet för den som drabbas och nästan alla personer som blir sjuka, ungefär 90%, drabbas någon gång under sjukdomsperioden av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD). Begreppet BPSD är inte en diagnos, utan symtom som exempelvis upprördhet, likgiltighet, oro, ångest, sömnstörningar, rastlöshet, hallucinationer och vanföreställningar.
Vi är alla unika individer och därför måste även det bemötande och den omvårdnad vi får vara unik – detta kallas för en personcentrerad vård. Grunden i den personcentrerade vården är att skaffa sig god kännedom om varje unik person.
För dig som läkare kan BPSD-registret vara ett bra verktyg som kan ge värdefull information om en persons mående över tid. Genom att stötta och uppmuntra vårdenheter till att aktivt och regelbundet arbeta med BPSD-registret skapas en icke-farmakologisk behandlingsmöjlighet som hjälper personen att få en ökad livskvalitet.
För att du som läkare ska få del av gjorda registreringar finns en personutskrift där man kan ta del av personens aktuella symtom, eventuella tänkbara orsaker samt vilka vårdåtgärder som personalen på exempelvis ett särskilt boende arbetar med för att hjälpa personen att må bättre. Personutskriften visar symtomens allvarlighetsgrad och frekvens vid varje registrering och data går att följa över tid på utskriften.
För dig som läkare finns en folder med mer information om BPSD-registret.
Foldern går både att beställa och att skriva ut direkt från hemsidan.
Du finner den HÄR
(Foldern är under uppdatering och en ny beräknas finnas tillgänglig i slutet av november)
Gott exempel:
”BPSD-registret är en behandlingsmöjlighet för oss läkare”
I Almedalen mötte vi Nadja Schuten Huitink, specialistläkare i allmänmedicin och distriktsläkaren som förstått nyttan med BPSD-registret för patienten. Nadja är även styrelseledamot i Svenska Distriktsläkarföreningen och vice ordförande i Dalarnas Läkarförening. Nadja säger: ”BPSD-registret är för mig som distriktsläkare en behandlingsmöjlighet. Precis så som vi också kan skriva ut medicin när det behövs, så kan vi ”ordinera” att använda BPSD-registret i syftet att få till ett bättre liv (en ökad livskvalité) för patienter med kognitiv sjukdom.
I Dalarna har vi tagit med BPSD-registret i våra Terapirekommendationerna under -icke farmakologisk behandling vid BPSD.”
Icke-farmakologisk behandling;
För Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, BPSD, finns ingen generell behandlingsmetod. Symtomen måste identifieras, tolkas och ses i sitt sammanhang innan olika åtgärder sätts in. De initiala interventionerna vid BPSD bör alltid vara av icke-farmakologisk art. Grunden för behandling är en personcentrerad vård och om-vårdnad med översyn och anpassning av den fysiska miljön. Ett rekommenderat hjälpmedel för att identifiera problem och få en bra struktur i omvårdnadsarbetet är BPSD-registret. Man får ett verktyg, vilket kan underlätta arbetet med:
– Att observera BPSD
– Att analysera tänkbara orsaker till BPSD
– Att skriva en individuell bemötandeplan
– Att sätta in personcentrerade åtgärder
– Att utvärdera åtgärdernas effekt på BPSD
Här kan du se hur Region Dalarna rekommenderar användande av BPSD-registret:
https://www.regiondalarna.se/plus/vard/lakemedel/lakemedelsbehandling-och-rekommendationer/terapirekommendationer-a-o/aldre/demenssjukdomar/
Gott exempel:
”Administratörsutbildningen gav tänkvärda kunskaper om vikten av ett anpassat bemötande”.
Isak var år 2019 läkarstudent vid Minneskliniken i Malmö och fick då möjligheten att delta i en av BPSD-registrets administratörsutbildningar.
Isak berättar i denna korta film (från vår adventskalender 2020) om hur han genom administratörsutbildningen fick till sig, inte bara nyttig kunskap om Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) och om BPSD-registret, utan också tänkvärda strategier för att bättre kunna nå sina patienter.
I filmen ger Isak exempel på hur han vid ett av flera tillfällen omsatte den teoretiska kunskapen i praktiken. Isak ger ett kort exempel på vikten av ett individanpassat bemötande och om hur han genom det lyckades närma sig och få kontakt med en patient med svår BPSD.
Läkemedelsbehandling vid BPSD
I Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning 2017, rekommenderas att läkemedelsbehandling av de olika symtom som uppkommer vid demenssjukdom inte ska användas före utredning av bakomliggande orsaker och före att individanpassade stödinsatser prövats och utvärderats. För personer med demenssjukdom som har svår BPSD och individanpassade stödinsatser inte har minskat dessa symtom, kan det bli aktuellt med specifik läkemedelsbehandling.
Det är dock viktigt att behandlingstiden är så kort som möjligt och att behandlingen kontinuerligt följs upp med en förnyad bedömning av nytta och risk.
Föreläsning om läkemedelsbehandling av Sibylle Mayer (från 2015)
Läs gärna mer om viktig information om läkemedelsbehandling vid BPSD HÄR