Läs-, film- & kunskapstips
”Kognitiva sjukdomar – vad är det och hur påverkas våra kognitiva förmågor vid en kognitiv sjukdom?”
Under våren 2022 har TV-programmet ”Fråga doktorn” i SVT presenterat temaprogram kring kognitiva sjukdomar. I programmen har Moa Wibom, Silvialäkare och Överläkare vid enheten Kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus och registerhållare för BPSD-registret, berättat om och förklarat hur vi påverkas av kognitiva sjukdomar.
SVT har samlat information från de olika programmen samt fördjupande filmer som förklarar de fyra vanligaste kognitiva sjukdomarna; Alzheimers sjukdom, Frontotemporal sjukdom, Lewy Body sjukdom och Vaskulär sjukdom.
Se filmerna här https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-paverkas-de-kognitiva-formagorna
(Publicerad på SVT den 2 maj 2022)
”Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund – ett utvecklingsarbete om sent debuterande posttraumatiskt stressyndrom”
Patienter med traumabakgrund riskerar få fel diagnos. Posttraumatisk stress, PTSD, som också är en minnessjukdom, delar många symtom med tidiga stadier av kognitiv sjukdom, skriver debattörerna bakom en ny rapport. I rapporten presenteras ett utvecklingsarbete där man har undersökt om komplement till den basala kognitiva utredningen i primärvården kan bidra till att underlätta differentialdiagnosen mellan kognitiv sjukdom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
https://www.dagensmedicin.se/opinion/debatt/patienter-med-traumabakgrund-riskerar-fa-fel-diagnos/
(Debattartikel publicerad i Dagens medicin, den 1 december 2021)
Läs hela rapporten här:
I rapporten ”Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund – ett utvecklingsarbete om sent debuterande posttraumatiskt stressyndrom” uppmärksammar Migrationsskolan i Region Skåne, Transkulturellt centrum i Region Stockholm och Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering likheterna mellan de båda sjukdomstillstånden och utmaningarna som kan finnas i differentialdiagnosen.
Johansson Metso, F., Sörenson, J. & Kulneff, S. (2021.) Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund – ett utvecklingsarbete om sent debuterande posttraumatiskt stressyndrom. Migrationsskolan Rapport 2021:1.
https://www.rkh.se/globalassets/rkh/kompetenscenter/rapport_kognitivsjukdom_ptsd_2021.pdf
”Psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom”
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen.
En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symptomens uppkomst vid Alzheimers sjukdom. Fynden har publicerats i Biological Psychiatry.
Läs mer om studien och ta del av hela publikationen här: https://www.medicin.lu.se/artikel/psykiska-symptom-vid-alzheimers-sjukdom
(Publicerad på Medicinska fakulteten, Lunds universitets hemsida den 11 april 2022)
”Flera insatser kan vara positiva för äldre med demenssjukdom”
Det finns insatser som dels kan bromsa fortsatt kognitiv funktionsnedsättning, dels hjälpa vid mild till måttlig depression hos äldre med demenssjukdom. Det visar två välgjorda systematiska översikter som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har granskat.
https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare-pressmeddelanden/2022/flera-insatser-kan-vara-positiva-for-aldre-med-demenssjukdom/?fbclid=IwAR0WX3RNRa9s1gEnAMY0WJlP7KkZoXQtGDHesgPC9NCNwMtnrDK-ZxE8sls
(Publicerad på SBU’s hemsida den 7 april 2022)
- Kognitiv träning kan ha positiv effekt
Kognitiv träning är en övergripande term för en rad tekniker som används för att stimulera och träna funktioner så som informationsbehandling och minne. Den systematiska översikten visar att kognitiv träning kan bromsa fortsatt kognitiv funktionsnedsättning för personer med mild till måttlig demenssjukdom. Resultatet gäller kognitiv träning jämfört med ingen insats alls, ordinarie vård eller icke-specifika aktiviteter. Förbättringarna verkar kunna kvarstå i mellan tre och 12 månader efter avslutad träning. Det finns inga kända negativa effekter av träningen.
- Icke-farmakologiska behandlingar minst lika effektiva som läkemedel
Den systematiska översikten visar att icke-farmakologiska insatser var lika eller mer effektiva än läkemedelsbehandling för att minska symtom på depression hos personer med mild till måttlig depression och demenssjukdom. Elva insatser var mer effektiva, bland annat djurterapi, kognitiv stimulering och fysisk träning. För personer med allvarlig depression är det vetenskapliga stödet oklart. Lyhördhet för den enskildes sjukdomstillstånd och en korrekt diagnostik av både demens och depressiva symtom är ett första steg för en individualiserad behandlingsplan.