Om BPSD-registret

BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister sedan 1 november 2010 och syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom samt att bidra till forskning och utveckling. BPSD-registret utvecklades på Kunskapscentrum för demenssjukdomar vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö och ingår sedan hösten år 2022 i enheten Kognitiv medicin vid Ängelholms sjukhus.
BPSD‐registret följer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Bredvid finner du en kort film om hur BPSD-registret fungerar som kvalitetsregister.

Läs gärna mer om Nationella kvalitetsregister här

Nedan finner du en kort sammanställning av och om BPSD-registret från Almedalsveckan sommaren 2022.
Klicka på bilden för att få upp den i fulltext.

Vad betyder ”BPSD”?

BPSD betyder Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, vilket är symtom som drabbar ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom/kognitiv sjukdom någon gång. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, hallucinationer, oro, apati, ångest eller sömnstörningar. Symtomen orsakar ett stort lidande framför allt för personen med demenssjukdomen, men påverkar även anhöriga och vårdpersonal.
Syftet med BPSD-registret är att minska dessa symtom, BPSD och därigenom minska lidandet och öka livskvaliteten för personen med demenssjukdom/kognitiv sjukdom.

Hur arbetar man med BPSD-registret?

Allt arbete i BPSD-registret är individanpassat och ska utgå från personens individuella behov. Strukturen i registret bygger på att observera, analysera, åtgärda och utvärdera.
Det multiprofessionella teamet observerar förekomsten av BPSD med hjälp av NPI-NH skalan (Neuropsychiatric Inventory Scale – Nursing Home). Höga NPI-poäng vid bedömningen indikerar att personen har mycket BPSD.

En analys av tänkbara orsaker görs därefter utifrån en checklista i registret. Därefter skrivs en individuellt anpassad bemötande- och kommunikationsplan och eventuella vårdåtgärder sätts in under en bestämd tidsperiod.
Syftet med åtgärderna är att minska BPSD.

Åtgärderna utvärderas genom att en ny observation och hela processen upprepas regelbundet. Hur ofta, är beroende på vilka symtom personen uppvisar och vilket välbefinnande personen upplever. Finner man vid den nya observationen att NPI-poängen sjunkit, innebär detta att BPSD minskat och att åtgärderna haft en positiv effekt. Får man inte den effekt man eftersträvat provar man att arbeta med andra vårdåtgärder.

Läs gärna mer om hur man arbetar med BPSD-registret här och här

Anslutning till BPSD-registret

Innan en enhet kan börja använda BPSD-registret krävs att ett multiprofessionellt team från enheten går en obligatorisk administratörsutbildning på 2,5 dagar. Utbildningen hålls lokalt runt om i landet av certifierade utbildare. Idag finns det ca 370 aktiva certifierade utbildare runt om i hela landet (maj 2022) och de är länken mellan användarna och oss på BPSD-registrets kansli.
Ca 48 000 vård- och omsorgspersonal har hittills deltagit i administratörsutbildningen (okt 2022).

Läs gärna mer om administratörsutbildningen här
Läs gärna mer om uppdraget som certifierad utbildare här

Hur man kan arbeta med vårdåtgärder i BPSD-registret?

Genom att observera beteenden, ha kännedom om personens sjukdom, bakgrund & vanor och genom att anpassa sitt eget bemötande, kan man göra skillnad med små åtgärder.
Att arbeta i multiprofessionella team med en strukturerad och individanpassad omvårdnad, ökar både kunskapen inom verksamheterna & kvaliteten på omvårdnaden.

Exempel …

En person som alltid blir orolig på eftermiddagarna, kanske behöver vila en stund mitt på dagen för att inte bli mer orolig och förvirrad av trötthet på eftermiddagen?
… Eller, kanske kan en kort promenad tillsammans med personal minska och förebygga att personen blir orolig senare på dagen?

 

En person som är verbalt och fysiskt aggressiv kanske behöver ett individanpassat bemötande med speciella strategier för att undvika att hamna i situationer som ökar personens irritation?
… Eller, så kanske aggressionen är ett uttryck för något i miljön på enheten? Kanske är ljudvolymen för hög eller så kanske antalet människor och stimuli runt personen är för många?

 

En apatisk eller deprimerad person, kanske kan må bättre av att få lyssna på svag musik som personen känner igen och tycker om?
… Eller, av att en personal sitter ner en stund och håller personens hand?

 

Ta gärna del av enheters Goda exempel på individ- och enhetsnivå samt på organisatorisk struktur här

Statistik & förbättringsarbete

Ett av syftena med kvalitetsregister är att de ska möjliggöra systematisk förbättring och utveckling av hälso- och sjukvårdens kvalitet.
Alla uppgifter i BPSD-registret skrivs in i ett webbaserat system, där verksamheterna kan skriva ut statistik över sina resultat. Syftet är att resultaten både ska användas för att hjälpa på individnivå, men också för att enheten ska använda resultaten i förbättringsarbete.

Data på individnivå visas endast för behöriga användare vid den specifika enheten, medan annan mer övergripande data visas öppet på hemsidan och kan tas fram på enhets-, kommun-, läns- och riksnivå. På hemsidan kan alla öppet följa BPSD-registrets kvalitetsindikatorer samt titta på kvantitativa data över antal registreringar. På hemsidan finns också rapporter att prenumerera på.
Läs mer här

Läs gärna mer om hur man kan använda BPSD-registret i förbättringsarbeten och ta del av några av alla förbättringsarbeten som är gjorda här.

BPSD‐registret visar på väldigt goda resultat!

Enheter som arbetat med stöd av registret har kunnat visa på ett ökat välbefinnande och en mer meningsfull tillvaro för sina vårdtagare, där den individanpassade omvårdnaden bidragit till en minskad BPSD‐problematik.
Även omvårdnadspersonalen uttrycker att de upplever mer glädje och arbetstillfredsställelse i sitt arbete.

Ta gärna del av enheters goda exempel här.