2020-04-25

Information till personal inom kommunal hälso- och sjukvård

Socialstyrelsen har gett ut viktig information om Covid-19 till personal inom kommunal hälso- och sjukvård och du finner den på länken här Socialstyrelsen / Viktig information om Covid-19 till personal inom kommunal hälso- och sjukvård

 

Samhällets insatser har fokus på att skydda riskgrupper och du som arbetar i verksamheter där det finns riskgrupper är därför särskilt viktig.

En mängd åtgärder pågår nationellt med syftet att skydda äldre personer, då hög ålder är den främsta riskfaktorn för att bli svårt sjuk av Covid-19 och regeringen har bland annat beslutat om ett nationellt besöksförbud på äldreboenden. Förbudet gäller fram till utgången av juni 2020.
Du som personal har en viktig roll i att ge vård och omsorg till brukare och patienter. Du kan arbeta om du inte har några symtom, men Folkhälsomyndigheten rekommenderar att du stannar hemma från jobbet om du har symptom som feber, hosta, andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående eller muskel- och ledvärk. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Då undviker du att smitta vård- och omsorgstagare och arbetskamrater.

Kunskapsstöd

Socialstyrelsen har gett ut ett kunskapsstöd kring arbetssätt vid Covid-19 hos personer med demenssjukdom i särskilda boendeformer för äldre. Kunskapsstödet och informationen syftar till att ge stöd till personal och chefer i särskilda boendeformer för äldre om hur arbetssätt kan anpassas då personer med demenssjukdom bär på coronavirus.

Kunskapsstödet i sin helhet hittar du här Kunskapsstöd för arbetssätt vid Covid-19

 

Sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsstöd

Sammanfattningen nedan är gjord av BPSD-registret, men vi rekommenderar att ni tar del av hela Kunskapsstödet (se länk i stycket ovanför).
Kognitiv svikt och demenssjukdom medför ofta svårigheter att förstå innebörden av restriktioner eller konsekvenser av situationer, vilket kan leda till att personer omedvetet bidrar till en ökad smittorisk både för sig själva och för andra.
Vid demenssjukdom kan beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) uppträda. BPSD kan dessutom både orsakas och/eller förvärras av Covid-19. En person med Covid-19 som till exempel har ett vandringsbeteende riskerar att sprida smittan vidare till andra personer som finns på ett boende.

För en person med Covid -19 är isolering en central åtgärd för att minska smittspridning, men detta kan vara svårt att åstadkomma för en person med demenssjukdom. Tvångs- och begränsningsåtgärder såsom inlåsning är generellt inte tillåtna, utan i första hand behövs ett förebyggande arbete.

Nedan följer ett antal råd och förslag på anpassning av arbetssättet för att kunna minska smittspridningen.

 

Allmänt för att minimera smittspridning
Generella åtgärder för att minimera smittspridning är bland annat:
• att säkerställa att basala hygienrutiner används
• att säkerställa att besöksförbudet efterlevs
• att personlig skyddsutrustning används korrekt
• att märka upp och vara noggrann med rengöring av hjälpmedel med smittorisk, t.ex. rullatorer och rullstolar

Organisera i möjligaste mån boendet så att det går att skilja på sjuka och friska och avsätt personal som enbart arbetar med den ena eller den andra gruppen exempelvis genom att:
• dela av befintliga lokaler
• hålla dörrar till enskildas lägenheter stängda
• anpassa miljön med kognitivt stöd, exempelvis genom att dela av utrymmen med flyttbara vikväggar och/eller märk upp dörrar med stoppskylt eller liknande för att minimera att boende ovetandes går in eller passerar andra lägenheter eller avdelningar

 

Ovanstående åtgärder är främst ett ansvar för arbetsledningen. Andra saker att tänka på kan vara att återkommande (till exempel vid varje passbyte) repetera hur skyddsutrustningen används eller att använda sig av informationsfilmer för detta. Hög tillgänglighet av arbetsledarna kan också skapa trygghet för medarbetarna. Ett alternativ för att minska smittspridning kan vara att öppna särskilda korttidsenheter för personer med konstaterad smitta.

 

Arbetssätt för att förebygga beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
Personcentrerad vård och omsorg handlar om att utgå ifrån varje individs behov, förutsättningar och situation och även om att skapa en god relation mellan den som vårdar och den som har en demenssjukdom. Att utgå från det personcentrerade synsättet är viktigt både för att förebygga och för att bemöta BPSD.

Åtgärderna kan vara viktiga i arbetet med att förebygga BPSD och därmed förebygga situationer som kan bli problematiska ur en smittskyddssynpunkt:
• Ha kännedom om personens levnadsberättelse. Den kan hjälpa till att förstå personen och ge underlag för bemötandestrategier som löser svåra situationer.
• Eftersträva en god kontinuitet där personen med demenssjukdom inte möter för många personer.
• Kartlägg eller uppdatera information om faktorer som utlöser BPSD. Använd gärna BPSD-registret.
• Möjliggör kontakt på distans med anhöriga för att skapa trygghet och minska oro. Detta kan vara särskilt viktigt för att kunna hjälpa personer som inte (längre) talar svenska.
• Skapa möjlighet till meningsfull aktivitet då detta kan minska oro och stimulera i vardagen.

 

Förändringar i arbetssätt på grund av covid-19
• Utgå ifrån personcentrerad vård och omsorg
• Förbered alltid personen innan ett moment påbörjas. Det kan till exempel handla om att personalen tar på sig skyddsutrustning eller om provtagning.
– Förklara tydligt vad som ska göras, även om personen tappat sitt språk.
– Försök att vara aktivt närvarande.
– Tänk på ditt kroppsspråk; använd lugna rörelser och ett långsamt tempo. Ett vänligt ansikte skapar ofta trygghet!
• Planera att genomföra moment vid den tid då förutsättningen att lyckas är bäst.
• Stöd gärna personen i att tvätta och sprita händer, rengöra naglar och andra hygienåtgärder.
• Minimera oro, då användandet av skyddsutrustning kan framkalla rädsla.
Exempel på åtgärder som kan minska oro:
– Berätta innan momentet att vårdaren kommer att se annorlunda ut.
– Personal kan använda sång eller nynnande som kommunikationsmedel och i omvårdnaden. Vårdaren sjunger/nynnar antingen själv eller tillsammans med vårdtagaren.
– Personal med skyddsutrustning har ett inplastat foto på visiret/ kläderna. Tänk på rengöring.
– Personal visar sig utan skyddsutrustning på två meters avstånd och pratar/sjunger samtidigt som de klär sig på sig skyddsutrustning, så att rösten är bekant hela tiden.
– Att ha varma och mjuka händer trots handskar är viktigt, liksom snälla ögon. En varsam beröring kanske kan hjälpa om man i första hand försiktigt börjar från fötterna och har  kontinuerlig ögonkontakt.
– Ta hjälp av avledande åtgärder som exempelvis att spela musik som personen tycker om.
• Eftersträva att ha kvar aktivitetslådor på individuell basis när personers boendemiljö förändras för att behålla stimulans för individen och skapa trygghet och igenkänning. Aktivitetslådor är lådor med innehåll att plocka med, tvätt att vika, mjukdjur, väskor, teknikprylar etc. Tänk på rengöring för att minimera smittspridning.

 

Bemötandestrategi vid svåra situationer
När en svår situation med en person med demenssjukdom och BPSD uppkommer är det viktigt att tänka på följande:
• Börja med att se över säkerheten för de inblandade.
• Hantering om beteendet är känt sedan tidigare:
– Följ de åtgärder som finns planerade i personens dokumentation för att bemöta situationen. Även tillfällig personal behöver veta var informationen finns att hämta.
• Hantering om beteendet är nytt:
– Försök att avleda och lugna personen. Använd ett tydligt kroppsspråk och försök att ta bort det som framkallar oron.
– Gör upp ett schema så att personen i fråga får regelbunden tillsyn och uppmärksamhet.
– Försök att hitta troliga orsaker, utlösande faktorer samt fundera över hur beteendet kan förebyggas. Använd gärna BPSD-registret som ett interaktivt verktyg.
– Ta fram bemötandestrategier och notera dessa i personens dokumentation samt informera kollegor.

 

Om åtgärderna inte fungerar
Läkemedelsbehandling vid akuta situationer
När BPSD är en del av en längre tids problematik vid demenssjukdom, är behandling med demensläkemedel eller SSRI att föredra. Vid hastigt uppkomna beteendemässiga och psykiska symtom där andra omvårdnadsåtgärder prövats utan resultat, kan det finnas behov av kortvarig läkemedelsbehandling medsnabb effekt. De grupper av läkemedel som är möjliga att använda i detta fall är benzodiazepiner och antipsykotika. Det är dock alltid viktigt att noggrant överväga när och varför läkemedelsbehandling behöver ges. Denna läkemedelsbehandling behöver ges under en begränsad tid och med en planering för utvärdering av effekt.
Tvång- och begränsningsåtgärder
Hälso- och sjukvård och socialtjänst bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja.1 Verksamheten ska utgå från respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.2 Det finns inget stöd för tvång- och begränsningsåtgärder i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, eller i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. I smittskyddslagen (2004:168), SmL, finns bestämmelser om karantän, avspärrning och isolering3, som kan vidtas för att motverka smittspridning, men dessa bestämmelser är i praktiken svåra eller omöjliga att tillämpa i särskilda boendeformer för äldre.