BPSD-registret på Almedalsveckan
Häromveckan var vi från BPSD-registret på Gotland och deltog i Almedalsveckan. På plats fanns BPSD-registrets kansli, registerhållare och några av registrets styrgruppsmedlemmar.
Under veckan hade vi en mötesplats med ett tält där vi välkomnade besökare som ville veta mer om vad BPSD-registret är, dela egna erfarenheter och veta mer om hur BPSD-registret används inom olika sorters verksamheter. Vid mötesplatsen genomfördes många goda samtal med besökare från väldigt olika områden; vårdpersonal, chefer och ledare, politiker, anhöriga, utbildningsansvariga för vuxen- och högskolor och andra intresserade som berörs och/eller verkar inom äldreomsorgen och i vården av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
På mötesplatsen hade vi också glädjen att få besök av Jan Rehnberg från Socialdepartementet och samtalade med oss om hur man med hjälp av BPSD-registret kan förbättra vården och omvårdnaden för personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom. Även Liberalernas partiledare Johan Pehrson tittade in och visade sitt intresse både för vården och för att få veta mer om kvalitetsregister och BPSD-registret.
Under veckan genomfördes också ett seminarium med både inbjudna deltagare och öppet för intresserade. Fokus vid seminariet var på hur man genom att arbeta med BPSD-registret och förbättringsarbete, både kan bidra till ökad kvalitet i vården och omsorgen för personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom och samtidigt stärka kompetensen och förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgens verksamheter.
Seminariet inleddes med att Moa Wibom, registerhållare för BPSD-registret och verksamhetschef samt överläkare vid enheten Kognitiv medicin vid Ängelholms sjukhus, hälsade välkomna och förklarade hur våra kognitiva funktioner påverkas vid en demenssjukdom/kognitiv sjukdom och vilka följder det kan få i vardagen för den som drabbas av sjukdom. Vid seminariet deltog också Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet samt styrgruppsmedlem i BPSD-registret. Linus berättade om sin forskning utifrån hälsoekonomiska aspekter på vården och omsorgen för aktuell målgrupp.
Linda Schledermann, enhetschef i Eskilstuna kommun och Johan Nyström, metodutvecklare i Luleå kommun, båda styrgruppsmedlemmar i BPSD-registret, berättade om sina egna erfarenheter av att arbeta med BPSD-registret. Vilka vinster de upplevde, inte bara för personerna de vårdar utan också om hur registerarbetet ökar kvaliteten på vården och bidrar till en bättre arbetsmiljö med engagemang och delaktighet .
Johan och Lindas erfarenheter är att vid arbete på enheter där man inte använder BPSD-registret så baseras ofta vårdåtgärder på personalens eget tyckande om vad som är bra för vårdtagaren. Vårdåtgärderna riskerar att bli generella och inte personcentrerade utifrån varje vårdtagares behov och önskningar. Ett mindre strukturerat arbetssätt leder också till att personalen arbetar olika och utifrån sina egna uppfattningar då man upplever saker olika.
Genom att arbeta med BPSD-registret så får personalen i stället ett gemensamt syn- och arbetssätt. Vårdåtgärder diskuteras fram genom ett multiprofessionellt teamarbete, vilket leder till en ökad kunskap om vad och vilka personcentrerade vårdåtgärder som fungerar bäst för varje vårdtagare.
När man inte arbetar med BPSD-registret kan det vara svårt att utvärdera insatta vårdåtgärder och hur ska man då veta vad som verkligen får vårdtagarna att må bra?
När vi inte vet, skapas en onödig oro och tidsåtgång både för vårdtagaren och för personalen. Om arbetet upplevs oklart kan det leda till en ökad vårdtyngd och ett minskat välbefinnande hos vårdtagarna, men det riskerar också att leda till både fler sjukskrivningar, behov av extra personal och svårigheter att rekrytera och behålla personal.
BPSD-registret gör det möjligt att utvärdera insatta vårdåtgärder och ökar därigenom kunskapen om vilka vårdåtgärder som fungerar bäst och minskar vårdtagarens lidande och i stället bidrar till en ökad livskvalitet. Kvalitetsregistret BPSD-registret bidrar inte bara till forskning och kvalitetssäkring av omvårdnaden, utan ger även en förbättrad arbetsmiljö och skapar delaktighet och stolthet hos personalen när de får del av resultat som de varit med om att förbättra. BPSD-registret är också tids- och kostnadseffektivt och kan på ett tydligt och illustrativt sätt visa på goda exempel som kan inspirera andra enheter och verksamheter.
Johan och Linda berättade också om vikten av att titta på sina resultat och att använda dem för att förbättra vården och verksamhetens innehåll. Integrerat i BPSD-registret finns ett webbaserat verktyg som gör det enkelt att använda sina resultat i förbättringsarbete. (Läs gärna mer om detta på hemsidan).
Erfarenheterna som delades öppnade upp för diskussioner om hur vi alla i våra olika roller kan arbeta framåt för att förbättra och kvalitetssäkra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom.
De erfarenheter Johan och Linda delade med sig av är liknande de vi på kansliet ofta får höra i samtal och möten med användare. För att nå en lyckad implementering krävs en tydlig ledning och en efterfrågan av resultat. Det krävs tid och uppmuntran men också att all personal känner sig delaktiga och förstår processen och strukturen i BPSD-registret och att de själv är en viktig pusselbit för att få en helhet med en kvalitativ och personcentrerad omvårdnad.
(Ta gärna del av andra verksamheters goda exempel på hemsidan).
Läs gärna mer om BPSD-registret och aktuella ”siffror” här (Aktuella siffror & samlad information om BPSD-registret – juni 2023). Efter sommaren presenteras årsrapporten för år 2022 på hemsidan och där kommer ännu fler resultat att visas. Tills dess kan det vara spännande att ta fram sina egna data och resultat och utvärdera arbetet. Vissa resultat presenteras för allmänheten i Kvalitetsindikatorerna, medan andra resultat kräver behörighet att logga in i registret.
På hemsidan finns även två rapporter med övergripande data och resultat att prenumerera på.
